Adhd ångest
Ja allt i mina inlägg kommer inte vara glatt och glättigt.
Livet är inte bara en dans på rosor.
Idag har jag en sådan där dag då jag vill sova bort hela dagen och hoppas på en ny bättre dag imorgon.
Ledig i 3 dagar mitt i en ny situation i livet samtidigt som vintern vägrar släppa taget och jag då skakar av både ångest och köld är inte kul.
Jag har mediterat bort hela förmiddagen och sitter nu och kollar repriser på svt.
Jag är såpass van med detta att jag vet att det går över. Ångesten skrämmer mig inte längre som den gjorde förr. Jag vet att det går över men gud så tröttsamt.
Miin man har äntligen lärt sig att sluta fråga varför. Inte alltid lätt att svara på det.
Den här gången kan jag förvisso på något sätt förstå men ändå inte.
Jag har fått en underbart bra praktik plats en underbar handledare som jag har lätt för att prata med.
Försöker väl analysera en del men det är nog allt det nya som skrämmer nu mest : HJÄLP ska jag kunna allt detta i Januari nästa år.
Sen det där ekot från barndomen att jag är hopplös,värdelös och gör allt fel...dom dära demonerna som jag envist motar bort för jag vet bättre.
Jag kämpar på utmanar mig själv varje dag. Jag vet att det som är tryggt tråkar ändå i slutändan ut mig så det är bättre att våga leva utanför boxen för den dagen jag kommit över allt så vet jag att så här mår jag bäst av att få leva fritt och omväxlande.
Just nu sitter jag påpälsad under en filt och tröstar mig med att nästa år så här dags då ska jag promenera på en strand i spaninen. Inte en vinter till i detta land!!!!
Den känslan hör nog ihop med en mindre ålders nojja. Känner att livet springer fort fram och det är så mycket jag vill göra. Jag vill leva och att då sitta ca 7 månader om året och önska sig bort till sommaren,nä det är slöseri med den värdefulla tid man har.
Så nu ska jag fortsätta med mitt serie tittande, sen ska jag rycka upp mig och gå och fira min extra dotter på hennes födelsedag :)
